hanna larsson

Igår kväll började min färd mot stora staden Stockholm (det här låter ju som en saga). Bussen mot Kristianstad var smockfull av alla människor som varit på marknaden vilket gjorde att jag fick stå upp hela vägen till K-stad. Där bytte jag till tåg mot Hässleholm, i Hässleholm satt jag och vänta i 2 timmar på att nattåget skulle komma.

Jag hade ingen liggvagn utan fick sitta upp hela natten, tyvärr hade jag en kvinna, läs tant, bredvid mig så jag kunde inte bre ut mig särskilt mycket heller. Så kan ju säga att det var ju INGEN rolig tågfärd. Sov 1 timme vakna och fick byta ställning. Har sovit bättre.

I alla fall så kom jag fram till Stockholm utvilad och pigg, eller ja jag kunde ju hoppats på det. Där blev det frukost och vägbeskrivning till buss hpl. Hitta bussen och gick in och satte mig, frågade även buss chaffören om det här var bussen till ambassaderna och självklart sa han JA, för skulle jag sätta mig på fel buss? KNAPPAST!

Hpl efter mig kom det på en tjej till även hon frågade busschaförren om detta var bussen till ambassaderna och en än gång sa han ja, kan ni tänka er?

Hon satte sig bredvid mig, fast hon inte visste vem jag var, men jag börja prata med henne för jag tycker om att prata(!) Hon berätta att hon skulle börja på Princeton college så därför skulle hon skaffa visum.

Då vi gick av bussen kommer det en tjej till fram och hon hade nog hört vårat samtal tror jag men är inte säker och det visar sig att hon ska åka som High School student till USA. Så vi tre börjar gå mot den låånga kön till ambassaden. Där vår väntan börjar.

Den väntan i kön där ute tog ungefär 1,5 timme sedan fick man komma in i en liten byggnad där de scanna väskor och tog mobiler m.m. Jag fick dricka ut min vattenflaska och lukta på min linsvätska så det inte var något dåligt. Väldigt roligt, jag som inte ens var törstig!

Där inne visade en vakt mig till lucka F där jag ställde mig i kön. När jag kom fram var det en kille som bad om mina papper och kuvertet och jag gav honom allt. Han tyckte mitt kuvert var väldigt stort så han sa att han skulle skicka med en halsduk eller en tröja med också för det skulle få plats, rolig kille va? Vänta bara det kommer mer!

Sen fick man gå och sätta sig igen och vänta på att det ska ropa upp ens namn i högtalarna. När mitt namn kom hörde jag knappt att de sa mitt namn men det var rätt. Nu var den en ny kille och han frågade mig hur många barn jag ska ta hand om (tre) och om jag någon gång varit i USA förut (nej). Sen upptäcker han ett FEL. Han tillkallar en arbetskamrat och jag förstår ingenting! Sen när arbetskamraten går frågar han mig och jag sett filmen Matrix, nej det har jag inte, men tydligen så finns där en man som är förklädd och alla kulor bara susar förbi honom utan att träffa och tydligen kom det en kula mot mig men som susa förbi, visst var han rolig? I alla fall var felet att jag råkat skriva att jag var född 2010 och inte 1991 som är sant. SÅ jag får snällt sätta mig igen och vänta. Dock bara 3 minuter för då kallar han upp mig igen, nu säger han att allt är fixat och även han börjar mobba mig för mitt kuvert men han skulle inte skicka med mig någon halsduk eller tröja utan ett gosedjur!

Så gick min dag på ambassaden, det var faktiskt roligt och jag kommer vänta febrilt på att mitt visum ska komma med halsduken, tröjan och gosedjuret. Haha